Vill du bli doula? Här kommer några frågor och svar.

Doulastöd

Skrivet av Märta

I vår håller jag och Eva vår första doulautbildning i Uppsala. Utbildningen har fått det passande namnet Föda med stöd. För det är ju precis vad det handlar om. Doula är ingen skyddad yrkestitel och vem som helst som är med som stöd under en födsel kan kalla sig doula. Men det finns en stor poäng med att ändå gå en doulautbildning – just för att ge sig själv möjligheten att vara bättre förberedd och rustad inför uppgiften att ge stöd under en förlossning. Det är också ett sätt att komma in i ett sammanhang med andra doulor, få en chans att bygga upp ett nätverk och ta del av den gedigna erfarenhet och kunskap som erfarna doulor har. Och även om du inte vet om du verkligen vill satsa på att arbeta som doula så får du med dig kunskaper om födandet som du kan ha glädje av i många sammanhang. Här kan du läsa mer om vår utbildning och anmälan.

Ladda hem checklista för doulor

Men är inte doulor små mini – barnmorskor? Vill inte doulor egentligen vara barnmorskor?

Det finns säkert en del doulor som vill bli barnmorskor, precis som det kan finnas undersköterskor som vill bli sjuksköterskor eller barnmorskor som vill bli läkare. Om du drömmer om att bli barnmorska så är det en perfekt ingång att först utbilda dig till doula för att på så sätt få kunskaper om födandes dynamik. De har du sedan stor nytta av om du väljer att läsa vidare till barnmorska (Sveriges barnmorskeutbildning är väldigt komprimerad så all kunskap om födande som du har tillägnat dig redan innan har du stor nytta av).

Men det är ändå viktigt att särskilja doulans roll från andra yrkeskategorier som arbetar med födande. Doulor är inte och ska inte vara barnmorskor. Doulor ska ses som ett komplement till andra professioner som arbetar med födande eftersom en doula inte tar något medicinskt ansvar under graviditet eller förlossning. Jag vill också påstå att en doula inte kan göra sitt jobb fullt ut utan en närvarande barnmorska under förlossningen. Själva kärnan i doulaskapet är istället att lyhört stödja kvinnor att våga stå upp för sig själva och sina behov under processen med att föda barn. Jag citerar här ur min bok Föda barn med stöd om doulans roll. Karin Johansson, som är en erfaren doula, beskriver sitt jobb såhär:

”Jag arbetar som stöd för kvinnan i hennes resa genom graviditet och förlossning. Det är på den premissen jag jobbar och det definierar min roll. I den rollen möter jag bland annat vården. Men jag möter också familjen som en betydande kontext, liksom kvinnans bakgrund och erfarenheter av sin kropp och sina nära relationer.”

Eftersom doulor jobbar fristående från en institution så kan de till skillnad från sjukhuspersonal helt och hållet fokusera på den födande kvinnans egna behov och ofta erbjuda en annan grad av kontinuitet. Vi är många i Sverige som har eller har haft en känsla av att födandet är sjukhusets angelägenhet i första hand – och kvinnans angelägenhet i andra hand. Men den bilden stämmer inte riktigt. Vid komplikationer under födandet så är den kompetens som finns på våra sjukhus helt ovärderlig. Men vi får inte glömma bort att förlossningen är en lång process som börjar långt innan den födande kliver över tröskeln till förlossningsavdelningen. De allra flesta kvinnor i Sverige gör också en stor del av själva förlossningsarbetet hemma, även om de flesta överförs och avslutar sina förlossningar på sjukhus. Vi ska inte underskatta det personliga och trygghetsskapande stöd som doulor kan ge.

doula, stöd, förlossning

Men om barnmorskan har tid att vara närvarande i förlossningsrummet så behövs väl inte doulan?

Det här är en vanlig missuppfattning. Att barnmorskan och doulan konkurrerar ut varann. Att doulor kan göra barnmorskans jobb och att barnmorskan kan göra doulans jobb. För det första behöver man zooma ut och titta på hur trygghet och stöd fungerar. Kan ett barn få för mycket kärlek? Konkurrerar bonusföräldrar som ger stöd och trygghet ut de ”riktiga” föräldrarnas kärlek och stöd? Födandet är inte enbart en kroppslig process utan nästan mer en känslomässig process – men en process som manifesterar sig i kroppen. Vi människor är inte maskiner och fungerar inte som maskiner. Trygghet, lugn och ro är helt grundläggande för att kvinnokroppen ska kunna fungera optimalt under en förlossning. Om man har det som utgångspunkt är det mycket lättare att se att ju mer trygghet och stöd – desto bättre.

När jag arbetar som barnmorska blir jag alltid överlycklig om kvinnan som föder har en doula med sig. För då vet jag att hon har lyssnat inåt och tagit hänsyn till sina egna behov under födseln – jag vet att det kommer göra mitt jobb som barnmorska så mycket lättare och roligare. Just eftersom jag vet att den största kunskapen om födandet bor i kvinnokroppen, och att jag är en person som bistår HENNES födande. Jag är inte heller ett dugg tveksam till att jag som barnmorska också är viktig i rummet. Att jag bidrar med en stor portion trygghet till alla som befinner sig i födslorummet.

Barnmorskor som arbetar enligt caseloadmodellen, alltså som bygger en relation med kvinnan och hennes partner under graviditeten och sedan lovar att vara med under hela förlossningen – så som hembarnmorskor ofta jobbar – de kan verkligen fylla en stor del av det trygghetsskapande stödet. Men även om man erbjuds ”continuity of care” av en barnmorska så behöver det ändå inte betyda att doulan blir överflödig. Det beror väl på vad den födande kvinnan själv känner. Om hon själv anser att doulan blir överflödig.

Det är helt enkelt en diskussion som vi som jobbar med födande inte i första hand ska ta med varann utan med den födande kvinnan själv. Vi behöver oftare ställa frågan: vilket stöd behöver du för att känna dig trygg och lugn? Det kan nämligen variera från person till person.

Evidens som pekar på att det trygghetsskapande stöd som någon utomstående kan ge ( till exempel doulor) spelar roll

Vi kan inte heller bortse från den evidens som pekar på att ett trygghetsskapande stöd från en person som inte är knuten till institutionen i första hand – utan till kvinnan i första hand – verkar spela stor roll för hela förlossningen. För att lättare få en bild av det hela kan man prata om den inre cirkeln runt någon som föder barn. Tänk dig att kvinnan som föder befinner sig längst in, är själva kärnan, och att den närmaste cirkeln är kärlekspartnern. Det är den innersta och oftast den viktigaste cirkeln. Ingen annan har samma personkännedom och kan ge samma ovillkorade kärlek som partnern kan. Ingen annan kan ligga sked med den födande på precis samma sätt som en kärlekspartner kan. Strax utanför den kommer doulan som har hunnit bygga en relation med paret under graviditeten. Den tredje cirkeln är barnmorskan som kommer in och knyter an först när paret kommer till förlossningsavdelningen. I den tredje cirkeln finns också undersköterskan och barnmorskestudenten (eller läkarkandidaten). Den fjärde cirkeln är läkaren som kommer in och hälsar på paret när barnmorskan behöver konsultera läkaren om något som rör förlossningen. Alla cirklar är viktiga.

Ladda hem checklista för doulor

Referenser:

Hodnett, E. D., Gates, S., Hofmeyr, G.J. & Sakala, C. (2012). Continuous support for women during childbirth. Cochrane Database of Systematic Reviews. do: 10. 1002/14651858.CD003766.pub.4

SBU kommentarer (2013). Kontinuerligt stöd till kvinnor under förlossning. Hämtad från:

sbu-kommentar/kontinuerligt-stod-till-kvinnor-under-forlossning

Barnmorska och doula som stöd under din förlossning – forskning visar att kontinuitet är viktigast

Doula och barnmorska som stöd under förlossningen
Stöd av barnmorska och doula

Skrivet av Märta

Boken om BBkrisen har knappast undgått någon. Plötsligt fylldes instagram, facebook och TV:S morgonsoffor med sorgliga vittnesmål från förlossningar där kvinnor upplevt att de inte blivit behandlade med respekt eller alls blivit tagna på allvar. Det var som om allt tal om BBkris, barnmorskors rop på bättre villkor och kvinnors rättmätiga oro över att inte bli tagna på allvar eller få en plats på förlossningen plötsligt fick en unison röst. Jag har inte läst boken själv men den har blivit en snackis i mina nätverk. Det är bra att kvinnors negativa upplevelser av att föda barn äntligen tas på allvar. För i Sverige lever vi ju sedan ett tag med paradoxen att det aldrig tidigare har varit så medicinskt säkert att föda barn som det är idag – med ytterst få mammor eller barn som dör eller skadas – medan rädslan inför födandet och negativa upplevelser av att föda barn orsakar mer lidande än vi kunnat ana.

Det främsta målet med mödra – och förlossningsvården är den medicinska säkerheten, alltså en frisk mor och ett friskt barn. Men det är lätt att glömma bort att en negativ upplevelse av förlossningen (alltså negativ trots en ”frisk” mor och ett friskt barn) i allra högsta grad är med och bidrar framförallt till psykisk ohälsa. Kvinnors emotionella välbefinnande före, under och efter förlossningen är ingen liten struntsak som man kan bortse ifrån. Inom förlossningsvården idag har vi många tekniska hjälpmedel och det finns framförallt en mycket effektiv bedövning – epiduralen. Men ingen forskning har kunnat visa att positiva upplevelser av förlossningen korrelerar med användandet av en epiduralbedövning. Istället pekar forskningen på att bemötandet från personalen och det professionella stödet under en förlossning spelar en mycket större roll för att skapa både medicinskt säkra men även positiva upplevelser av förlossningar.

Doulaeffekten slår epiduraleffekten med hästlängder

Om man ska lita på den forskning som är gjord på området (och det är resultatet från 22 randomiserade studier, alltså de studier som har den högsta evidensgraden) så verkar det vara just så. Forskning visar att kvinnor som erbjuds kontinuerligt stödjande vård av en annan person än den vanliga vårdpersonalen under förlossningen föder spontant vaginalt i större utsträckning, har kortare förlossningar än andra, är med om färre onödiga kejsarsnitt, behöver mindre smärtlindring och får bättre förlossningsupplevelser. Om man vill ha en positiv upplevelse av förlossningen borde nummer ett alltså vara att leta reda på någon som kan ge just det professionella kontinuerliga (doula)- stödet under en förlossning. Vilken smärtlindring man ska ta eller inte ta verkar helt enkelt vara sekundärt.

Barnmorska hela vägen är den vårdform som borde rekommenderas till alla gravida och födande kvinnor

Vårdformen caseload med samma barnmorska hela vägen – från graviditet till förlossning och vidare till eftervården har också visat sig ge färre ingrepp under förlossningen, fler spontana vaginala födslar, nöjdare kvinnor och en billigare vård. 15 randomiserade studier med 17 674 deltagare ligger till grund för just de slutsatserna.

I Sverige idag erbjuds den här vårdformen tyvärr bara på några få ställen och Min Barnmorska i Huddinge är ett av dessa. Läs mer om projektet Min Barnmorska här! Både doulaeffekten och barnmorska hela vägen -effekten tyder på att det kontinuerliga och trygghetsskapande stödet under en förlossning helt enkelt är otroligt viktigt. Ja, kanske viktigast av allt.

Så när vi ska titta på vad som behöver göras åt förlossningsvården så att den ska kunna bli ännu tryggare för kvinnor att föda barn i , och generera mer positiva berättelser om födandet, så är det här vi behöver börja titta först. Och du som snart ska föda barn själv gör klokt i att titta på hur du ska kunna få det stöd som du behöver under din förlossning. Så länge barnmorskan inte kan lova att vara med på just din förlossning, och så länge barnmorskan inte kan lova att stanna kvar hos dig inne på ditt förlossningsrum tills du har fött barn, ja tills dess så kommer doulor att fortsätta spela en mycket viktig roll för att trygga födslar i vårt land.

Referenser:

sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/kontinuerligt-stod-till-kvinnor-under-forlossning/

cochrane.org/CD004667/PREG_midwife-led-continuity-models-care-compared-other-models-care-women-during-pregnancy-birth-and-early