1.”Varför ska man förbereda sig inför förlossningen? “
2. “Är det inte bara att ta det som det kommer? “
3.”Det går ju ändå inte att bestämma hur förlossningen ska bli?! “
4. “Är inte allt det där med förberedelse bara ett sätt att tuta i sig själv en massa falska förhoppningar? ”
Barnafödandet är något uråldrigt som inte har förändrats nämnvärt under 200 000 år. Det som förändras snabbt är kulturen runtomkring. För 150 år sedan födde de allra flesta sina barn i hemmet.
Det stora skiftet och övergången till att föda barn på institution i Sverige ägde rum mellan år 1905-1925. Med inspiration från industrialismen och fabrikernas löpande band så påbörjades då vår moderna separationskultur, alltså: de nyfödda barnen separerades från sina mödrar enligt institutionens regler – de återfick dem först när det var dags att åka hem igen.
För parallellt med fantastiska landvinningar, framsteg och genombrott inom den moderna medicinen så har det hela tiden och samtidigt pågått en slags experimentverkstad inom förlossningsvården.
Raka bort allt könshår. Ge lavemang till alla. Mäta cervix öppningsgrad enligt en snäv graf en gång i timmen. Klippa på rutin i mellangården. Amma var fjärde timme. Pressa ut barnet med hjälp av armbågen. Låta alla kvinnor föda i gynläge med benen fastspända. Finska greppet. Klippa navelsträngen direkt när barnet kommit ut.
Det vore inte helt ärligt att säga att den här experimentverkstaden inom förlossningsvården alldeles har upphört. Fortfarande i vårt land bedrivs vård i samband med födande på många olika sätt och enligt de vårdkulturer som har uppstått på de olika klinikerna. Statistik över hur vanligt eller ovanligt det är med kejsarsnitt, värkdropp, epidural, igångsättningar, klipp, sugklockor och förlossningsställningar varierar därför stort beroende på vilken klinik du föder på. Denna skillnad speglar framförallt en skillnad i handläggning av födslar – den speglar inte dramatiska olikheter mellan kvinnor som föder.
Modern medicin har gett oss fantastiska verktyg samt förutsättningar att både undvika och hantera de medicinska komplikationer som kan uppstå under en graviditet eller födsel. Men felaktigt framhålls detta faktum ofta som en ursäkt att inte låta kvinnor själva få ha makt och inflytande över sina födslar.
För det som också har skett under de senaste 100 åren är att kvinnor i allt större utsträckning har börjat tvivla på sin förmåga i födandet, tappat bort sitt självförtroende och internaliserat en misstro gentemot den egna kroppen. Många tror inte längre att det är möjligt att föda utan medicinsk hjälp eller utan medicinsk smärtlindring. Det som gick bra i de allra flesta fall för 150 år sedan tror vi knappast går längre.
Hur kunde det bli så?
“If health and wellbeing is only defined as what is left over after illness is dealt with, then illness becomes the defining characteristic of healthcare. Such an approach ignores the possibility that understanding wellbeing may be the key to minimising illness.”
Soo Downe & Christine Mc Court
From being to becoming: reconstructing childbirth knowledge
Trots att det egentligen aldrig har varit medicinskt säkrare att föda barn så upplever ungefär en tredjedel av alla som föder sina förlossningar som traumatiska. Och till skillnad från vad många tror så handlar dessa trauman ofta om brist på respektfull vård samt känslan av att ha förlorat kontroll och bestämmanderätt över sin kropp.
Kunskap en viktig del i förberedelsen inför förlossningen
- För att maximera chansen till en trygg förlossning behövs kunskap!
- Dels kunskap om hur själva födandet fungerar. Men också kunskap om vad som är med och påverkar födandet.
- Till exempel så behöver du veta hur vår moderna förlossningsvård fungerar och enligt vilka principer den är uppbyggd.
Här kommer en sådan där pusselbit av kunskap som kan vara avgörande för att få en positiv upplevelse av förlossningen – men som de flesta inte är medvetna om och som sällan lärs ut på förlossningsförberedande kurser:
Vårt samhälle har lagt ut flera krokben för den fysiologiska födseln. Man kan kalla det för institutionaliserade bromsar eftersom de hämmar den hormonella process – det program för födandet – som finns inbyggt i alla kvinnor. Hormonet oxytocin frisätts i pulsar: en trygg och välkänd miljö med sympatiska människor som den födande känner tillit till stimulerar frisättningen. Känslan av trygghet är en nyckel.
Vårt autonoma nervsystem kommer därför att fortsätta reagera på förflyttning, okänd miljö och okända människor när vi föder. Trots att vi intellektuellt känner oss trygga och väl omhändertagna. Medfödda instinkter är svåra att ändra på. Det kloka vore att försöka anpassa och utforma vården efter födandet istället för att försöka ändra på den som ska föda barn.
Därför är förberedelse inför förlossningen viktigt
Vi avslutar med att svara på de fyra frågorna som vi inledde med:
1.Förberedelse inför förlossningen är viktigt idag om du vill kunna få en positiv och stärkande upplevelse av att föda barn. Om du vill kunna se tillbaka på förlossningen med glädje, triumf och stolthet.
2.Eftersom kvinnor är olika så kommer förberedelser se olika ut. Men den behöver innehålla vissa grunder, tex kunskap om födandets fysiologi samt vad som är med och påverkar födandet. Att ta det som det kommer innebär i praktiken att överlåta en del av besluten åt någon annan. Det kan fungera för vissa men det kan också leda till stor besvikelse. Se därför till att ta det som “DET” kommer, dvs du behöver få koll på DET.
3.Nej, det går inte att bestämma exakt hur förlossningen ska bli men det går att påverka hur precis hela förlossningen ska bli.
4.Falska förhoppningar är det många som har idag. De beror ofta på okunskap om hur systemet är uppbyggt.
Vi hoppas att du nu har fått med dig hur otroligt viktigt, ja vilken tillgång det är inför en förlossning att stanna upp, reflektera och samla på sig kunskap.
